Limfjordsstaevnet 2016 - eller varför är danskarna så bakvända?
Åde å tyve halv fjärs var tiden för Per Vassbotn i ett race.

Att räkna på danska är inte det allra enklaste för de som inte bor i närheten. Tjog eller snes är basen.
Säger man halv framför så är det minus ett halvt tjog.

Firs är alltså 4 tjog (80) . Halv firs är 70, entalen efter säger man först så 72 blir to og halv firs.
Per hade alltså tiden 28,7 sekunder. Omräknat till hastighet så är det 100,9 km/h vilket med Pers plan och motor är 77.1% av en idealtid för den maskinen.

Har jag nu börjar med det bakvända så kan jag fortsätta och skriva omvänt om pingstdagarna den 14e och 15e maj 2016 vid modellflygklubben Aviators anläggning vid Hesteskoen i Aalborg. Det var två fina dagar, om än kanske lite blåsiga vid vissa tillfällen, vilket gjorde stuntflygningen lite extra utslagsgivande och visade vilka piloter som tränar även när vädret inte är optimalt. Något som är väldigt viktigt för en god trivsel är förplägnaden och det är två trevliga damer som ser till att de tävlande, besökande och funktionärerna inte behöver svälta. På morgonen kommer det nybakade rundstycker som smälter i munnen. Självklart kan man beställa ett par röda pölser med brödstycken och en god öl när man vill, men alldeles speciellt är "hamburgarna" som baseras på hamburgerbröd med riktligt med majonäs, tunna skinkskivor och en rejäl mängd med sallad och diverse grönsaker. De serveras i ett "melittafilter" typ större.

Kommer det att bli flera Pinsestaevn hos Aviators?

Hotet kommer inifrån klubben där RC-flygare vill riva speed-cirkeln.


 

Vi fortsätter bakifrån med prisutdelningen : F2B - Stunt eller konstflyg som blev svenskarnas klass även i år när inte Ove och Staffan var med på de två översta platserna. Eftrer första flygningen låg Anders Hellsén på första plats, men efter andra så hade Lennart Nord gått om. Kai Karma kom strarkt i tredje omgången då vinden hade lagt sig lite mera och knuffade ner Anders till tredje plats.

F2D - Combat är vanligen fd öststaternas favoritklass. Modellflyg som ämne i skolan? Att börja träna från väldigt tidig ålder gör att det sitter i ryggraden så att man inte behöver tänka eller ens titta på planet. Har man sedan en far som är duktig så är det inte alls fel.
Årets vinnare Natalia Dementieva var först ut att börja träna på lördagsmorgonen. Som två kom Sveriges Johan Larsson som även han har en far som "lever linkontroll", men Ingemar var i år på VM i Perth Australien i stället för i Danmark. På tredje plats har vi Igor, en stolt fader till förstapristagaren.


SPEED har många klasser och den "riktiga" hade inga tävlande i år. Mini-Speed Är en riktigt kul klass där det verkar som att allting med max 1,0 cc motor kan tävla.
Söker man efter regler så kommer man till en dansk sida. Prispallen i denna klassen bestod av enbart danskar. Planen i Minispeed är riktigt kul att titta på. En del är så små att de får plats i handflatan.


Weatherman Speed är en annan kul gren där man kan använda i princip vilken storlek på motor man vill upp till 10 cc, Modellen är däremot klart specificerad och för bara ändras en storlek ner för de riktigt små motorerna och ett steg upp för de större motorerna. I denna klassen var det Norge med Per Vassbotn som segrade.


GoodYear eller F2F var nog den häftigaste klassen med tre samtidiga piloter i ringen. Ett antal omtankningar gäller och det är häftigt att se mekanikern fånga planet och på någon sekund tanka och slå igång motorn så att man är uppe i luften direkt. Det är alltså två personer i varje lag och de är nog precis lika viktiga båda.

 
På båten hem från Fredrikshamn till Göteborg : Lennart Nord vinnare i F2B, Johan Larsson två i F2D

Anders Hellsen trea i F2B och undertecknad Patrik Gertsson enbart supporter.

 
På väg till Danmark åkte vi förbi Varberg. Vi hade en stund över så vi passade på att be appen Model Airfields att visa oss närmsta modellflygfält som tillhör Modellflygklubben Pegasus. Vi var förvånade att hitta två perfekta stuntcirklar på ca 27 meters radie.
 
På lördagkvällen är det grill som gäller. Men det som är bäst är tillbehören.

Våra damer i köket har fixat ett helt gäng supergoda sallader av vårens primörer och nypotatis.


Vid borden pratas förstås mest modellflyg. "Vi syns väl på oldtimerträffen i Kungsbacka den 4 juni? Och be Evert komma med sin stora combatvinge med Fox 60!"

Till maten bjuds det på lämplig dryck som föstås ingår i priset.


 
Det kommer fram en och annan klenod. Vad är detta för bil? Hastighet ca 40 km/h?




 
Weatherman var väldigt populärt. Här ser vi en med en dansktillverkad motor Viking. Insug bakåt och utblås framåt - typiskt danskt?
Jag tror att någon sa att det tillverkats 20 tusen Vikingar och att han själv hade 25 Vikingar liggandes. 9 på stabben står för hur många varv modellen ska flyga i beräkning av tiden. Linlängd och dragkraft när man kontrollbelastar linorna syns också.


 
Mini har fått ett ansikte. Det här är nog bland det minsta jag sett i flygplansväg (undantaget lättviktarna).


Passar i handflatan eller fickan?


Hållbarhet - helt otrolig - Mullvadarna ligger illa till.




Hemligheten? Kroppen är i helmetall - solid klump som är urgröpt. Motorns kylflänsar är rejält nersvarvade för att passa i överkannan.

Anders blev helsåld på denna klassen så det blir säkert ett bygge i vinter.  Max 1 cc. Är det någon som har tre st 0,33cc Cox liggandes?
 
Det är första gången jag sett en linmodell på rymmen, och tyvärr så missade jag det för att jag kollade i kamerans lilla fönster. När Lennart började trava iväg så berättade han att en kärra flugit bort och kanske ända ut i Limfjorden. Jag kollade i vattnet med utan att hitta något, sedan i stugbyn. Efter lite mera förklaring att planet hade vinglat ner så var det lättare då det var rak motvind och planet inte hade kunnat komma så långt.
En pilot som kommer från Australien var den som hittade/hämtade planet i en hagtornsbuske på en brant kant till ett djupt dräneringsdike 2 meter från stugbyns uppställda båtar.
 
Lite mera bilder från F2D - combat.
Det gäller att laga så att man säkert har någon modell kvar om det skulle bli stor förbrukning.


Allting är i stor mängd när man börjar. Det lönar sig knappast att bygga själv när man kan köpa ett plan för ett par hundringar.


Det tar inte lång tid att flytta över en motor med tank och avstängare från ett lik till en ny modell.


Combat är nog den häftigaste grenen som drar ungdomar. Det gäller att ha bra reaktion när man flyger med en snittfart på kanske 160 km/h i tighta svängar.


Det är mycket folk i en runda. En som räknar klipp och tar tid på respektive pilot. En extradomare inne i cirkeln för att kolla så att det inte görs något skumt.
Två mekaniker för att direkt ha ett reservplan startat medan den andre mekaren springer och hämtar servpen som måste flyttas från det "landade" planet till det nya.


Att fotografera planen i luften är inte helt enkelt om man har en "medioker" kamera.


"Batmanbältet" kallade Anders det för : Glödström så klart. Klämmor för att ? ? stoppa bränsle? En röd trissa med lätt åtkomliga reservstift.
Extra propellrar och ringnyckel till propellermuttern. Timer-klocka där man lätt kan se var man är i heatet. Silvertejp kan man ju inte vara utan.
Där finns säkert flera saker som man måste ha som en perfekt mekaniker......

Lite stuntbilder : Niels-Erik Hansen, Comet








Hans Rabenhöj, MFDK








Leif O Mortensen, Aviator










Lennart Nord, Sverige





Klart snyggast rök av alla planen




Anders Hellsen, Sverige








Per Vassbotn, Norge








Kai Karma, Finland






Calle Fanöe, Aviator






3D-printad tank med många finesser.


Danmarks ende stuntdomare Claus V Christensen erbjöd en fjärde omgång om man ville ha en flygning som blev kommenterad vad som var bra och dåligt.
Anders flög gärna. Tyvärr blev nästan en halvtimme kommentarer obrukbara på grund av bakgrundsljud från speedcirkeln.


 
Weatherman är den moderna nostalgiklassen. Modellen är ursprungligen gammal och man kan ta i princip vilken motor som helst på hyllan och stoppa i för att köra race. Reglerna är inte enkla, men när man väl bestämt sig för vilken motor man vill köra så är det bara att kolla vilka linor man ska ha till modellen samt hur många varv man ska flyga.
Det var en hel del Weatherman på flightline :

4 Jesper B Rasmussen MVVS 2,5 Diesel




6 Claus Melcher Cox TeeDee


2 Niels-Erik Hansen Super/Tiger G15 glow


5 Luis Petersen Viking 2,5 cc diesel


3 Jens Geschwendtner Cox 2,5 TeeDee


1 Per Vassbotn Fora profi 1,5 diesel




Och visst flögs det också en del med planen.


Fast de flesta piloterna har nog andra grenar som de prioriterar.
Per Vassbotn och Lennart Nord flyger båda både Combat och Stunt före Weatherman.



 
F2F och Good-Year är väldigt lika klasser som kan tävla tillsammans.







Lätthål och nerfilat lite varstans.




Propellern vet hur man fösvarar sig ;-)


 
Minispeed verkar inte lika "formgjutet" som den stora speedklassen. Här finns miniatyrer av den stora klassens plan fast utan pipa samt en mängd vackra skapeler av olika slag.
Kolfiber är ingen försäkring att planet ska vara perfekt. Detta planet hade lite fladder så det justerades med den stora filen i framkanten.




Starvagga eller dolly för att starta från marken med.


Det är inte alla starter eller landningaar som är perfekta. Har man inga hjul kan det hända saker när man landar.


Klykan är det handtaget ska ligga i under varven som räknas i tidtagningen.


Ett par andra modeller i klassen


Patrik Gertsson maj 2016